does it feel better than love?
Poster jag vill ha:
Vänner jag vill ha:
Tapet jag vill ha:
Grannar jag vill ha:
Kontor jag vill ha:
Utklädnag jag vill ha:
Skor jag vill äga;
Man jag vill ha:
nu är jag 65 igen
TTSS
med hjärtan som elefanter
301011
the universal
åh damon.
Mahlers 1a
Att försöka beskriva senationen av att höra ett stycke klassisk musik framföras, är precis som att beskriva hur man känner när man får en kram av någon man tycker om, hur man känner sig när man slår upp ögonen och solen går upp utanför ditt fönster och sipprar in igenom gardinen, det är att försöka beskriva hur en tavla får dig att känna i hjärtat.
Nästan helt omöjligt.
rysningar av glädje förökar sig i kroppen, du ler och förundras över fenomenet.
Här. just NU. spelas musik som är nästintill utdöd pga elektronik. men här sitter kvinnor och män som övat i flera flera år för att lära sig sitt instrument och SPELAR bara för DIG. Utan autotune och utan mikrofoner. DU hör vad de spelar. du hör hur orkestern drar in luft för att ge sig ut i nästa sats i noterna. Du ser hur de rör sig, likt ett hav framför dig, lever med i musiken. stråkar dras, tromboner fylls med luft. dirigenten gestikulerar med hela kroppen, ja, armarna, benen, går upp på tå, visar takterna för de trogna musikerna, mjukheten eller hårdheten. klarinetten får solo, kontrabasen kommer in, cello kompar, tromboner, valthorn, första fiol, andra fiol och viola.
orkestern får utrymme att explodera, trianglar, slagverk, ja tillochmed harpan.
och det är så vackert. det är så fulländat.
och jag tänker att, fan, det är det här som är musik. och sen låter jag det skölja över mig som en varm omslutande massa av talang, övning, förstånd och konstnärskap.
Mahlers 1:a Symfoni, Sats 2.
Den 4:e jubileums konserten för 75:års jubileet av Sverigesradios Symfoniorkester var helt enastående bra. (där bl a Mahlers 1:a framfördes).
och man kan fan inte göra annat än att hålla med, för man vet inte vad klassisk musik ÄR, förrän man suttit i samma rum som en fullskalig orkester.
it's a big club, but we ain't in it
what to wear?
true 6
oui, repondit Harry
231011
hoppas inte himmlen faller ner
the chess club
demain
tandläkarväder
den ultimata höstlåten kommer här.
(SNÄLLA IGNORERA det skitdumma bildspelet)
ni får ta och kolla på dom här bilderna istället och lyssna på texten för fan;
världen breder ut sig utan farthinder, konsumkort och nypon.
Söndermarken jagar mig, men jag är inte där.
181011
terrible h&m
Fy fan.
jag klickar igenom bilderna och tänker; nej, usch, VA?, HAHA, blä osv. för varje bild.
Missade de att -hej 90-talet! var inte den bästa mode-eran?
Det enda värt att köpa från den här kollektionen vore kanske en av herrskjortorna med metall-detaljer på kragen (om det inte vore så att själva kragen också har stort och fult 90's snitt).
men vad vet jag. någon kanske diggar detta.
Nedan följer de läckta bilderna (ber om ursäkt för asdålig kvalitet och upplösning) på denna fruktansvärda kollektion.
cherry cola
Milk Made Fashion Week Fall / Winter 2011 av Milk Made
tänk om man var där.
i'll come around
kan du vissla johanna?
Rolling stone magazine har nämligen listat de 15 bästa visslings-låtarna. asbra tycker jag!
här är de 7 bästa, och i fetstil är de låtar jag gillar mest! dvs. nästan alla..
1. Guns'n'Roses - 'Patience' (1989)
2. Scorpions - 'Winds of Change' (1991)
3. Bobby McFerrin - 'Don't Worry, Be Happy' (1988)
4. Edward Sharpe and the Magnetic Zeroes - 'Home' (2010)
5. The Black Keys - 'Tighten Up' (2010)
6. Otis Redding - 'Dock of the Bay' (1968)
7. Peter Bjorn and John - 'Young Folks' (2006)
beatles-söndag
call it what you want it
jag klickar mig fram, blogg efter blogg, hemsida efter hemsida. drömmer mig bort. åh. jag vill inreda.
här kommer bilder som beskriver EXAKT hur. jag är villig att avslöja det, trots att det är lite som att avslöja vilka namn man paxat till sitt eventuella barn. he-he.
HERE IT ISSSSS, i bid thee welcome to my future casa: 
åh. lovelyyyyyyyyyyy.
Någon av de här vill jag se när jag tittar ut ur mitt fönster;
eller 
slut ögonen
Förmodligen ett av de absolut mest episka låtar jag vet.
Den har något gudaaktigt och mystikt kring den, jag tänker på öken, berg, nätter, moln, dygn som passerar, naturen som tar över, men samtidigt på människan.
Jag säger bara; slut ögonen och lyssna verkligen på det här otroliga stycket musik.
Tur som fan att ennio fick polarpriset för något år sedan.
det här är bara för bra.
(tips, lyssna på spotify, bättre ljud kvalitet där).
it gives me the chills..
åh, vårskor!
skor från weekday - så snygga.
love it. vill ha de blå, gråa, vita och bruna. kommer bli fin fint.
you know nothing about art?
"Kathy i'm lost" i said, though i knew she was sleeping
jag älskar simon and garfunkel. har alltid gjort. kommer förmodligen alltid göra. så poetiskt och sällsynt vackert.
köpte precis en LP med soundtracket av The Graduate, av just dom. fick mig att komma ihåg hur mycket jag verkligen älskar deras musik.
några av de bästa låtarna är självklart:
The boxer
Sound of Silence
For Emily, whenever i may find her
A poem on the underground wall
I am a rock
Wednesday morning 3AM
The only living boy in new york
April, come she will
Song for the asking
America
At the Zoo
Scarborough fair
The 59th street bridge song
Cecilia
Mrs. Robinson
Bridge over troubled water
The dangeling conversation
Homeward bound
så otroligt bra.
111013
säg som det är nu
det finns ingenting här för oss
SÅNT HÄR GÖR MIG FÖRbANNAAAAAAD:
"Blondinbella vs. Quetzala,"
åååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååh
Läs det här av Hanna Hellquist
läs det här av Yockis
GAH. jag blir galen.
vadå det är en "debatt om feminism"?
att ta en livsstilsblogg som ett seriöst forum för förebilder är ett skämt,
man kan välja att publicera vad som helt om vem som helst på en blogg.
precis som vissa väljer att romantisera kring droger, publicera bilder på catwalk-mode från NY när de egentligen bor i linköping, , skriver bara texter om kärlek, publicerar foton på svältande barn eller verkar köpa nya kläder varje dag. -ITS ALL FAKE.
alla som driver en blogg har ett vanligt liv, man måste också äta, sova, umgås med andra, prata med mamma, gå ut med hunden, köpa mat på ica, sova osv. - allt det man inte publicerar finns också där.
även hos blondinbella och quetzala. deras respektive vardag består också av stunder där de inte "tänker på framtiden och planerar nästa projekt" à la blondi eller "sväljer ned 4 antrax med kallt kaffe" à la quet.
Man slås av hur denna "internet debatt" tagit form. varför- undrar jag. det här är ingen debatt. en blogg är inte ett seriöst forum, och bör inte behandlas därefter. det är en internet-dagbok. om blondinbella vill att alla i hela världen ska veta hur extremt hurtig och rosa glittrande och moderat-engagerad man kan vara - så fine. det är det hon väljer att skriva om.
om quetzala vill skriva om hennes ångest - så fine. skriv away.
jag säger att ingedera är bra. jag tycker att det är tråkigt att starka kvinnor utan hävdningsbehov är sällsynta. jag ser på Killing Zoe again. läser hennes blogg. självständig kvinna som står på egna ben. elsa billgren, lever sitt fantastiska liv utan sväva i det blå.
Det jag vänder mig mot i den här påhittade "debatten" om bloggare är att detta absolut inte har någonting med kvinnan att göra. varför ska man blanda in feminism i detta? varför handlar inte det här om bloggar i allmänhet?
ingen skrek av smärta för en "förebilds död" när alex schulman var på topp och ratade det mesta. var en "dålig förebild".
jag tycker inte att man kan se till livsstils bloggare som förebilder, det är en offentlig dagbok som porträtterar PRECIS den dela n av livet som författaren väljer att visa upp.
man kan inte härleda en persons hela "förebilds-förmåga" utifrån ett egoistiskt självporträtt.
och var för denna hets om kvinnliga förebilder? är det ont om dom på något vis?
idioter.
åh.
så fint.
me and bobby mcgee
ett halvt ark papper
"Sista flyttningslasset hade gått; hyresgästen, en ung man med sorgflor på hatten, vandrade ännu en gång genom våningen för att se om han glömt något. -- Nej, han hade icke glömt något, absolut ingenting; och så gick han ut, i tamburen, fast besluten att icke mer tänka på det han upplevat i denna våning. Men se, i tamburen, invid telefonen, satt ett halvt ark papper fastnubbat; och det var fullskrivet med flera stilar, somt redigt med bläck, annat klottrat med blyerts eller rödpenna. Där stod det, hela denna vackra historia, som avspelats på den korta tiden av två år; allt han ville glömma stod där; ett stycke mänskoliv på ett halvt ark papper.
Han tog ner arket; det var sådant där solgult konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och lutad över detsamma läste han. Först stod hennes namn: Alice, det vackraste namn han då visste, därför att det var hans fästmös. Och numret -- 15 11. Det såg ut som ett psalmnummer i kyrkan. Därpå stod: Banken. Det var hans arbete, det heliga arbetet, som gav brödet, hemmet och makan, grunden till existensen. Men det var överstruket! Ty banken hade störtat, men han hade räddats över på en annan bank, dock efter en kort tid av mycken oro.
Så kom det. Blomsterhandeln och hyrkusken. Det var förlovningen, då han hade fickan full av pengar.
Därpå: möbelhandlarn, tapetserarn: han sätter bo. Expressbyrån: de flytta in.
Operans biljettkontor: 50 50. De äro nygifta och gå på Operan om söndagarna. Deras bästa stunder då de själva sitta tysta, och råkas i skönhet och harmoni i sagolandet på andra sidan ridån.
Här följer ett mansnamn, som är överstruket. Det var en vän, som nått en viss höjd i samhället, men som icke kunde bära lyckan, utan föll, ohjälpligt, och måste resa långt bort. Så bräckligt är det!
Här synes något nytt ha inträtt i makarnes liv. Det står, med en fruntimmershand, och blyertspenna: "Frun". Vilken fru? -- Jo, den med den stora kappan och det vänliga deltagande ansiktet, som kommer så tyst, och aldrig går genom salen, utan tar korridorvägen till sängkammaren.
Under hennes namn står Doktor L.
För första gången dyker här upp namnet på en släkting . Det står "Mamma". Det är svärmodren, som diskret hållit sig undan för att icke störa de nygifta, men nu påkallas i nödens stund, och kommer med glädje, efter som hon behövs.
Här börjar ett stort klotter med blått och rött. Kommissionskontoret: jungfrun har flyttat, eller skall en ny anställas. Apoteket. Hm! Det mörknar! Mejeribolaget. Här rekvireras mjölk, tuberkelfri.
Kryddbon, slaktarn etc. Huset börjar skötas per telefon; då är husmodren icke på sin plats. Nej. Ty hon ligger till sängs.
Det som sedan följde kunde han icke läsa, ty det börjar skymma för hans ögon, som det måtte göra för den drunknande på havet, när han skall se igenom salt vatten. Men där stod: Begravningsbyrån. Det talar ju nog! -- En större och en mindre, underförstått: kista. Och i parentes var skrivet: av stoft.
Sedan stod där intet mer! Stoft slutade det med ; och det gör det.
Men han tog solpapperet, kysste det och lade det i sin bröstficka.
På två minuter hade han genomlevat två år av sitt liv.
Han var icke böjd, när han gick ut; han bar tvärtom sitt huvud högt, som en lycklig och stolt människa, ty han kände att han dock ägt det skönaste. Hur många arma, som aldrig fått det!"
av August Strindberg. - totalt brilljant.
favorit
anecdote, plunge, knees, ballroom, voice, litterature, cutlery, cobbeldstone, chimney, wand, oak, depth.
a found a thrill to press my cheek to
111011
soulman
och såhär vill jag vara klädd:
Det här vill jag äta:
Det här vill jag se:
Sen vill jag göra lite sånt här:
sen vill jag svida om till det här:
göra lite sånthär:
och sen ta några vin extra med dom här:
oh, it could have been such a FAB day.
true 5
n'importe quoi
wtf should i wear?
did it all get real, i guess its real enough
I set my watch to the atomic clock.
sitting on the dock of the bay
saturday tune
He stumbled into faith and thought,
"God, this is all there is?"
The pictures in his mind arose,
And began to breathe.
And all the gods and all the worlds
Began colliding on a
Backdrop of
Blue.
Blue lips,
Blue veins.
He took a step, but then felt tired.
He said, "I'll rest a little while."
But when he tried to walk again,
He wasn't a child.
And all the people hurried past,
Real fast,
And no one ever smiled.
Blue lips,
Blue veins.
Blue,
The color of our planet from far, far away.
Blue lips,
Blue veins.
Blue,
The color of our planet from far, far away.
He stumbled into faith and thought,
"God, this is all there is?"
The pictures in his mind arose,
And began to breathe.
And no one saw, and no one heard.
They just followed the lead.
The pictures in his mind awoke,
And began to breed.
They started out beneath the knowledge tree.
Then they chopped it down to make white picket fences,
And, marching along the railroad tracks,
They smile real wide for the camera lenses.
They made it past the enemy lines
Just to become enslaved in the assembly lines.
Blue lips,
Blue veins.
Blue,
The color of our planet from far, far away.
Blue lips,
Blue veins.
Blue,
The color of our planet from far, far away.
Blue,
The most human color.
Blue,
The most human color.
Blue,
The most human color...
Blue lips,
Blue veins.
Blue,
The color of our planet from far, far away.
