jag var tydligen inte gjord för dessa dar'

Håkan Hellström på gröna lund.
Ja, jag var där. bland alla tjejer i randiga tröjor, söder-klippta småpojkar och i den enorma hormondimman.
Jag och mitt sällskap bestämde att vi inte skulle ge oss in i den målbrottsskrikande-trängseln längst fram.
Vi tänkte att vi står en bit bak, lagom trängsel, bra sikt och där vi kan dansa och peppa i vårt lilla gäng.
en smärre felberäkning, såhär i efterhand...

Det visar sig att de yngre damerna och herrarna i för mycket kajal och foundation som envist skriker i fasett är att föredra framför den crowd vi hamnade i.
De yngre har nämligen fortfarande en viss respekt gentemot de något äldre och stör inte överdrivet.
Vi råkade alltså missa den lilla detaljen och hamnade i värsta möjliga sällskap.
De fulla, asså riktigt dräggfulla, 30-45 åringarna som egentligen kände sig för gamla för håkan och försökte föryngra sig med ljuva rusdrycker. Ja. DÄR stod vi.

Jag är varken 85 år, nykterist, anti-dansant eller nostalgi-konsert-hatare. men dessa vidriga 45-åringar fick mig att vilja skrika att de skulle gå hem. (vilket de senare provocerade ur mig)

Mitt sällskaps brilljanta plan fungerade utmärkt tills 3 eller 4de låten. vi diggade, höll våra platser utan någon som helst trängsel, sjöng med och hade det trevligt.
Tills:
 
Incident nr 1.
Plötsligt känner jag ett enormt tryck på ryggen, två tjejer i 35 års åldern som vinglar sig fram, försöker trycka sig frammåt genom folkmassan. Tjejen som går längst fram har rufsigt kolsvart hår och ögonen blanka av sprit, hon drar -och lixom leder- hennes kompis i tröjärmen.
-URSÄKTA vrålar hon och en fruktansvärd andedräkt slår emot mig.
Vi håller emot, i hopp om att dessa tjejer ska söka sig till någon annan del av konserten.
När vi inte släpper fram dom skriker tjejen med håret och ögonen: "MEN FLYTTA DÅ JÄVLA HOROR".
De försvinner vidare i folkmassan.
Jag tycker det är så underligt. jag menar, jag kan förstå att man är full som en kastrull men en sån grov förolämpning är inte något man riktar lättvindigt till någon annan i publiken på en Håkan Hellström konsert på Gröna Lund?
Jag menar, HALLÅ, hur mycket mosh-pit kan det bli på en håkan konsert?? nee, inte så mycket? 

Incident nr 2.
Någon låt senare, när vi är som i mest trans av den vackraste av allsång och pepp i vårt lilla gäng. Då kommer ett stråk av 8-10 personer som våldsamt puttar sig fram, tjejer och killar i åldern 35-45 (såklart.)som, även dom, STANK av diverse sprit.
De trycker sig igenom vårt lilla sällskap om 5 pers. Visst att man pressar sig igenom folkmassan för att passera men när halva gänget passerat igenom vårt sällskap stannar deras lååånga kedja.
DÄR. har de bestämt sig att de ska stå. 
Två av mina vänner hamnar på andra sidan gängets 1,80meters killar.
-Ursäkta, säger jag till en av tjejerna som står armkrok med en av de långa killarna, vi är ett sällskap här (pekar på mina två vänner på andra sidan 'gäng-muren') är det okej om de får komma fram till oss?
Tjejen tittar på mig med en skeptiskt blick, vänder sig sedan till killen och skrattar högljytt.
-NAAAAAAAAAAAAW skrik/skrattar hon och killen sedan återvänder blicken till mig varpå hon med bebisröst säger; får ni inte stå tillsammans? nutte!

Jag blir så ställd att jag inte vet vad jag ska säga.
De flyttar inte på sig. Utan står kvar armkrok. Mina vänner på andra sidan frågar igen.
De skrattar och flyttar inte. De puttar folk omkring oss och kan knappt stå ordentligt och lutar sig därför på alla som står tätt packade runt omkring.
De fortsätter skratta åt oss och härma våra förfrågningar.
Jag kokar av ilska.
Och vänder mig plötsligt om och ryter i ansiktet på dem -MEN STICK HEM TILL BARNEN DÅ!

Jag blir sällan väldigt arg, men jag HATAR HATAR HATAR att inte folk har lite RESPEKT. Hur jävla svårt kan det vara. Man är på konsert för att njuta, då pallar inte jag idioter som puttas, lutar sig på en och allmänt FÖRSTÖR för alla andra.
jag hatar att vissa inte har någon respekt för sina medmännikor. (ja, det kan låta töntigt) men jag tycker inte att det är okej. så vidrig attityd.

jävla idiot kärring. 


Incident nr 3.
Samma jävla gäng. Deras kedja har rört sig lite bort ifrån oss. jag blir puttad av den näst sista tjejen i deras gäng som, från vad jag kan dömma, knappt kunde säga alfabetet pga alkoholhalten i hennes blod.
Hon stannar när hon är axel/rygg-i-rygg med mig.  Hon retar mig något fruktansvärt. armbågas och är allmänt jävlig. Hon står inte rakt. Jag känner hur hon lixom hänger på mig med hela sin tyngd.
Jag kokar.
hon skriker i fasett i mitt öra, samtidigt som hon alltså hänger på mig samt puttas utavhelvete.
Jag trycker upp henne så hon inte kan luta sig på mig längre. Jag ser i ögonvrån hur hon ger mig en riktig dödsblick i stil med "vafan-göru" (notera alkoholhalten)
Jag vänder mig till henne, tänker att jag kanske ska säga till henne så jag slipper putta tillbaka henne igen.
-Stå rakt, säger jag. (Ja, man hade så mkt plats) Hon fortsätter stirra på mig. jag fortsätter titta på håkan.
-Det är de andra som puttar, sluddrar hon fram. jag vänder sakta blicken mot henne igen.
-Så kan det vara, men du kan ju ändå FÖRSÖKA stå rakt. Jag vänder mig mot scenen igen. orkar inte bry mig om hennes pick-a-fight attityd. Tänker att det smartaste är att ignorera nu.
-JÄÄVLAR VAD TREVLIG MAN KUNDE VARA DÅ!! skriker hon åt mig. jag ignorerar henne och hennes vodka-andedräkt.
hon puttar sig iväg genom folkmassan, asså våldsamt puttande. jag ser hur hon gestikulerar stort och skriker något med hora åt mitt håll.
Jaha. tänker jag.
Vad är det här?
Förlåt att jag vill ha en trevlig upplevelse och inte tycker det är okej med att man förstör för precis ALLA inom 4 meters avstånd.



Jag hatar när folk har brist på respekt.
Jag inser att jag kanske inte hanterade tjejen så himla bra, men jag var fortfarande extremt irriterad på hennes jävla kompisar. Jag menar om jag hade varit trevligare kanske hon, i all sin fylla, kännt att hon förstod mig.

MEN VAFAN varför måste man vara fuckin 80 år för att kunna tycka något.
varför är folk så jävla dåliga på det här med empati?
jag har inget emot att folk är fulla, att man dansar omkring men man kan väl försöööka göra så att alla har trevligt om man har chansen lixom?

Nej fy fan. det var sista gången jag står på DEN läktaren.


Kommentarer
Postat av: erika

jag håller fullständigt med! respekt är väl det minsta man kan önska sig av sina medmänniskor?

och, tyvärr, så är det ungefär alltid såhär på grönan.

2011-09-16 @ 16:57:50
URL: http://littlesundancekid.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0